tillfrisknande tankar

Mitt i allt det här så ser jag ett ganska starkt tecken på att jag vill bli frisk. Vet ni vad det är? Jag är öppen med min sjukdom. Jag berättar för folk och viktigast av allt så berättar jag för min psykolog. Jag har matschema (se bilden nedan) där jag ska skriva in dagliga matintaget, antal gånger jag kräks, laxerar och hur mitt mående påverkas av detta. Jag har tänkt att jag ska ljuga men har istället varit ärlig, jag har alltså skrivit ner alla gånger jag kräkts/laxerat och även allt jag ätit. Vilket jag ser som ett stort pluspoäng.
Även min psykolog ser min ärlighet som en pluspoäng men det hon ser som ett större minuspoäng är att jag under senaste veckorna gått från att kräkas 1-2 gånger varannan dag till att kräkas 3-5 gånger dagligen. Och i stort sätt efter varje måltid. Jag önskar verkligen ingen att bli sjuk i bullimi, det är så rent ut sagt så jävla äckligt och dumt. 

För mig är det en ond cirkel. Jag äter mat för att jag är hungrig, kräks upp maten för att jag får ångest, blir efter ett tag hungrig igen och kör samma vissa igen tills jag inser att det inte är någon ide att trycka i mig mer.  En ond cirkel jag måste bryta och som jag ska, sakta mer säkert.

Imorgon är det en ny vecka igen, så nya tag och nya mål. Små myrsteg tar mig längre fram, sakta men säkert och med förhoppningsvis en stark botten som gör det svårare att falla tillbaka längre fram i livet.
ätstörd | |
#1 - -

Kämpa på älskade dotter❤️

Upp