känslor

Jag är ömtålig samtidigt som jag är väldigt tålig. Jag klarar av att stå på mig för jag har erfarenhet av saker men ändå är jag så otroligt rädd att gå sönder hela tiden. 

Jag vill ha någon som vet hur ömtålig jag är. Som bär mig som en glasskiva, livrädd för att jag ska gå sönder och dagligen kämpar för att jag ska hålla mig hel. Kanske är det sånt här som inte existerar. Iallafall inte för mig. Jag är svår, på många plan. Vill du komma hela vägen in i mitt liv behöver du kämpa. Och tro mig jag menar verkligen kämpa. Du måste jaga mig när jag springer ifrån, hålla om mig hårdare när jag säger släpp och aldrig låta mig tvivla längre än en minut. 

Jag vill tro att de finns. Jag vill ge mig själv det. För jag orkar inte tvivla längre, jag orkar inte tvivla på människors känslor till mig. Jag vill bara att dom ska ge mig känslan att dom är självklara.  Att de inte finns något annat. Och kanske är jag inte redo att ta emot den känslan eller så har jag aldrig blivit tilldelad den.

De finns många människor att välja glädje med. Men väljer du mig måste du kämpa, du måste dagligen visa att jag kan lita på dig. För det tar tid för mig och jag kräver att du försöker. Att du bär mig som den där glasskivan. Försiktigt hela tiden. Inte hålla mig slarvigt och ta för givet att jag inte går sönder eller försvinner.

För när jag inte blir sedd som jag vill så är det jag som försvinner. Och när jag försvinner har du förlorat mig. För att du helt enkelt inte bara var rätt för mig.

Även om vi älskar gränslöst så måste vi älska oss själva mer. För vi kan inte tillåta oss själva att må dåligt, jag kan inte tillåta mig själv att må dåligt. Inte igen. Jag vill må bra, alla dygnets timmar.
| | Kommentera |

| | Kommentera |

high life

| | Kommentera |
Upp