wings

mående? allt förutom stabilt. Känns som jag tar steg nerför trappan istället för att klättra på den. Självklart ler jag, jag är glad i omgångar men sjukdomen är alltid med mig. Mer och mer är den med mig, i stort sätt allt jag gör och det går inte en timme utan att jag blir påmind.


Idag är det en vecka kvar till mitt första möte på SCÄ. Inför det är jag nervös, arg och förväntansfull.. Ska skriva mer om allt detta senare.. Behöver sova nu, är så slut i alla delar av kroppen. Vi hörs sen!
ätstörd | |
Upp